SF6

[Inge van Wett]

SF6
Regntiden var i annalkande. Tropiska regnskurar uppträdde nu så ofta att vi valt att förkorta dagsetapperna.

Efter att bärarna slagit upp lägret hade de försatt sig i energisparläge. De låg under sina regnskydd utan att visa andra livstecken än lysdiodernas korta blå blinkningar.

Jag hade slagit mig ner på en trebent campingpall. Nattens kakafoni av grodor, insekter, fåglar och vrålapor bildade en tät ljudvägg som inte distraherade mig från den fråga som upptagit mig under senaste veckorna:

Kan ett fanzine publiceras som en forumtråd?
Som korta snuttar text, som ibland får en eller ett par kommentarer.
Och som ibland förses med enkla illustrationer.

Inte heller denna afton kunde jag avgöra om fanzineidén var dålig eller inte - men jag bestämde mig för att ett sånt fanzine borde heta SF6.

[Inge van Wett]

Eric Zinfandels genmanipulerade tobak och folkhälsan

Inom nära framtid:
Tobaksindustrin hårt trängd. Visserligen hade man redan på 1960-talet genom systematiska vetenskapliga försök kommit fram till en lämplig halt av nikotin i tobaken. En halt som fick en tjuvrökande fjortis att inom ett par veckor utveckla nikoitinberoende. Men antalet rökare hade stadigt minskat år efter år i praktiskt taget alla länder. Tobaksaktier hade länge utvecklats sämre än alla jämförbara investeringsobjekt, nu började de nå ren skräpstatus.

I detta läge dyker Eric Zinfandel upp som en deus ex machina. Tobaksplantor som fått Zin-genen ser helt vanliga ut. Inte ens professionella provrökare kan känna skillnad på om cigaretter är gjorda på vanlig tobak eller på Zintobak. Den stora skillnaden är att Zin-cigaretterna är nyttiga. Försöksdjur som får inhalera Zintobaksrök visar drastiskt sänkt sjukligheten i cancer, obstruktiva lungsjukdomar och åderförkalkningssjukdomar.

Något decennium senare släpps Zintobaken för mänskligt bruk.

Drygt två decennier därefter kan en då (genom tobaksindustrins försorg) redan stormrik Zinfandel inkassera Nobelpriset i medicin.

Först halvtannat sekel efter Zintobakens segertåg stod effekten i dess fulla vidd klar. Medellivslängden för en Zinrökare var, visade det sig, ungefär 160 år.
Eric Zinfandel själv avled först vid 172 år ålder.

[Inge van Wett]

SF6
Svavelhexafluorid (SF6) är en oorganisk, färglös, luktfri, och obrännbar växthusgas. SF6 har en oktaedrisk geometri, bestående av sex fluoratomer bundna till en central svavelatom. Det är en hypervalent molekyl. Typisk för opolär gas, den löser sig dåligt i vatten men är lösbar i opolära lösningsmedel. Den transporteras generellt som en flytande komprimerad gas. Dess densitet är 6.12 kg/m³ vid havsnivå förhållanden, vilket är avsevärt högre än densiteten hos luft (1,225 kg/m³).

[Inge van Wett]

Zinfandels innovation kan skapa problem
Nackdelarna med längre livslängd är stora. Vi människor är redan nu så många att utrymmet för andra arter krymper. Och att döma av protesterna i många länder över ett par års höjning av pensionsåldern kan folk komma att protestera kraftfullt om de inte får lov att börja lyfta pension vid den ålder de har förväntat sig. Men att finansiera ett system där man kan leva på pension från 65 till 160 års ålder kan bli svårt...

[Inge van Wett]

SF6
Svavelhexafluorid (SF6) är inte någon giftig gas.



Se här vad som händer om m an drar i sig några deciliter:
http://www.youtube.com/watch?feature=endscreen&v=TvAP9LA_240&NR=1

[Inge van Wett]

Arvsynden
I hundratusentals år levde människan som de övriga djurens jämlike. Homo sapiens är ett socialt och anpassningsbart djur med opportunistisk strategi. Opportunister (till skillnad från specialister) äter vad som finns till hands. I konkurrens med andra djur försörjde vi oss på att samla, jaga och fiska. Vi kunde inte bli talrikare än vad tillgången på frukt, bär, rötter, nötter, villebråd och fisk tillät.

För omkring 10 000 år sen hade någon människa käkat ett särskilt äpple, drabbats av kunskap och därmed kommit på tanken att inhägna mark och hävda "detta är mitt". Vi började att så och skörda som Kain och att ägna oss åt kreatursskötsel som Abel. Genom införandet av åkerbruk och tamboskap skapades försörjningsmöjlighet för mångfalt fler människor, men fortfarande bestämdes befolkningens storlek av tillgången på föda.

[Inge van Wett]

SF6
Svavelhexafluorid (SF6) används inte bara för att ge rösten mer djup och pondus. Gasen används också i högspänningsbrytare och ställverk. SF6 är ett bra dielektrikum som minskar problemet med ljusbågar.

Om kvävet i jordens atmosfär skulle bytas mot SF6 så skulle åskväder bli sällsynta och såväl fågelsång som skällanden, råmanden, jamanden och rytanden skulle bli betydligt dovare/djupare.

[Inge van Wett]

SF6
Om kvävet i jordens atmosfär skulle bytas mot SF6 - skulle evolutionen sedan se till att grodornas, gräshoppornas, talgoxarnas, storlommarnas, lejonens, vargarnas och elefanternas läten efter många generationer hade återställts ungefär till sitt nuvarande tonläge? Eller skulle djurens hörselperception ändras så att de lågfrekventare ljuden uppfattades ungefär som före "gasbytet"?

[Inge van Wett]

SF6 - hur skulle det gå för fladdermössen?
Om kvävet i jordens atmosfär skulle bytas mot SF6 - hur skulle det gå för fladdermössen?
De använder ju högfrekventa ljudvågor för att navigera. Ju högre ton (högre frekvens) dess kortare våglängd. Och ju kortare våglängd, dess mer precision och detaljer i den bild som ekolodet ger.

Men med SF6 blir ljudets frekvens lägre - kommer fladdermössen inte att kunna orientera sig då?

[Inge van Wett]

Den demografiska krisen
Den från en generation till nästa inträffade ökningen av människors
medellivslängd till över 150 år innebar en snabb befolkningsökning.

- - - - - - - - - - - ljudets hastighet i SF6 är bara 129 m/s - - - - - - - - - - -

Konkurrensen om krympande födo- och energiresurser hårdnade så
drastiskt att konflikter, masshunger och epidemier bragte kaos och
död över mänskligheten. Konsekvenserna av Zinfandels nyttiga tobak
blev därför förödande.

[Inge van Wett]

SF6- hur det skulle gå för fladdermössen

Om kvävet i jordens atmosfär skulle bytas mot SF6 - hur skulle det gå för fladdermössen?
De använder ju högfrekventa ljudvågor för att navigera. Ju högre ton (högre frekvens) dess kortare våglängd. Och ju kortare våglängd, dess mer precision och detaljer i den bild som ekolodet ger.

Men med SF6 blir ljudets frekvens lägre - kommer fladdermössen inte att kunna orientera sig då?

Fladdermössen skulle nog klara sig.
Att ljudhastigheten är lägre i SF6-haltig "luft" än i vanlig luft ger dels
lägre frekvens åt djurens läten men samtidigt ändras förhållandet mellan
frekvens och våglängd. Fladdermusljudens våglängd kommer att vara normal
medan ljudens frekvens är lägre än normalt.

- - - - - - - - - Se - en Zinfandel! - - - - - En del fanzines... ... - - - - - - - -

Det är ljudets våglängd och inte dess frekvens som avgör hur detaljerad bild
fladdermusekolodet kan ge.

[Inge van Wett]

Förvirrad lunchrast - rapport från en annan del av Köping
Min arbetsplats ligger i Köping - eller närmare bestämt i den del av stan som TV4 gjort känd som “en annan del av Köping” - i ett lite slitet miljonprogramområde som heter Nibblesbacke.

På lunchrasten uppsökte jag ett näringsställe i området. Menytavlan utlovade dels olika pizzor, dels ett antal kebabrätter - och en rätt som kort och gott benämndes kanin.

Inge van Wett kommer nu att avslöja sig som antagligen bottenlöst okunnig om nutida kebabmenyterminologi. Eller... Är det otroligt nog som så att man hos Pizzeria Roma på Nibblesbacke varit först med att lansera beteckningen kanin för nedanstående anrättning?

Jag framkallade i minnet dels träkolsgrillad vitlöksdoftande kanin, dels av väldoftande kaningrytor som jag avnjutit. Så kebabmannen fick frågan:
-Kaninen, hur tillagar ni den? Tar det lång tid att få den serverad?

Kebabmannens svar gjorde mig besviken:
-Det är ingen kanin. Det är en köttfri kebab i bröd - en wrap med bara sallad och sås - “kaninmat” alltså...

Besvikelsen försökte jag (tappert) bekämpa genom att tänka på den upprymda känsla jag nyss hade haft.

Vad hade Inge varit upprymd över?
Han hade under någon minut varit lyckligt förundrad över att bland fullständigt förväntade och standardiserade rätter som Kebabtallrik med pommes och Capricciosa upptäcka en oväntad och i Norden ovanlig maträtt.

[Sheriffen]

Det känns inte förvånande att kebabfolket får för sig att kalla en grönsakskebab för kanin. Men kebab är liksom fel snabbmat. Det man ska äta är kalamáki, för svenskar förmodligen mer känt under sitt andra namn, souvláki med pitabröd. Då kan man dessutom välja kött, men inte kaninkött, oturligt nog. Däremot heter saker och ting som de ska heta, så man kan välja antingen får-, fläsk- eller nötkött. Just kalamáki tycker i alla fall jag är godast med fläskkött, men det är självklart en smaksak.

Å andra sidan är jag medveten om att ställen som säljer denna grekiska snabbmat är få i Sverige. Men de finns. Om det ligger kvar finns det i alla fall ett sådant ställe på Fridhemsplan i Stockholm och där är maten dessutom nästan precis som i Grekland!

Jag förstår att det kan bli väl långt att ta sig dit från Köping under lunchrasten, så högst eventuellt närmare beläget etablissemang får väl grekommenderas.

Kör hårt,
Sheriffen

[Inge van Wett]

SF6 - fladdermössen skulle vara rökta
Som växthusgas är SF6 22 800 gånger så kraftfull som CO2.
Det skulle bli katastrofalt hett för allt liv. Även kaninerna skulle bli grillade...

[Inge van Wett]

Förvirrad lunchrast - i Kungsträdgården
Sommaren 1970 praktiserade jag på fotogravyravdelningen på tabloidtidningen El Correo Español i Bilbao. Första dagen på tidningen fick jag hälsa på tryckeriets chef José. Han berättade att han varit i Sverige några år tidigare och recenserade uppskattande de svenska kvinnornas yttre. Han hade varit någon månad i Stockholm när Stockholmstidningen lades ner på 60-talet för att lära sig tryckpressarna och för att vara med när de demonterades för att sen forslas till El Correo som köpt dem. Sen erkände han att den svenska maten inte föll honom lika väl i smaken som kvinnorna. Särskilt illa tyckte han om vanan att hälla söt sylt (som visst kallades "linn-gånn") på de mesta i matväg. En svensk rätt tyckte han dock rätt bra om (den kallades "pitt-i-panna").

Inte ens på el pitt-i-panna kunde man dock lita. När han beställt pitt-i-panna på lunchserveringen i Kungsträdgården hade han för säkerhets skull tillagt:
-Inte linn gånn!
Varvid tanten bakom disken bara uppfattat slutklämmen i Josés önskemål - och eftersom det inte var lönt att fråga honom - han förstod ju inte svenska - så hade hon serverat hans pytt utan något stekt ägg men med en rejäl drös lingonsylt.

Å andra sidan är jag medveten om att ställen som säljer denna grekiska snabbmat är få i Sverige. Men de finns. Om det ligger kvar finns det i alla fall ett sådant ställe på Fridhemsplan i Stockholm och där är maten dessutom nästan precis som i Grekland!

Jo faktiskt - jag var i Stockholm för en dryg vecka sen och åt på en grekisk servering - fast vid Sabbatsbergs sjukhus - ska vid tillfälle pröva stället vid Fridhemsplan. Men för lunch i Köping finns närmare källa till Souvlaki (mitt i stan - på Hökartorget). Stället finns för övrigt omnämnt i litteraturen (Tårtgeneralen - Filip Hammar, Fredrik Wikingsson).