Fandom pecking order

[jophan]

Ni känner till Lore Sjöbergs gamla Geek Hierarchy?



Jag hörde just att det har börjat dyka upp en ny kategori fans på amerikanska mediekongresser som till och med furries ser ned på. Blåmålade fans som föreställer det här infödingsfolket från Avatar...

[Sten]

Jag hörde just att det har börjat dyka upp en ny kategori fans på amerikanska mediekongresser som till och med furries ser ned på. Blåmålade fans som föreställer det här infödingsfolket från Avatar...

Notera att det inte enbart handlar om folk som målar ansiktet blått, i stil med att gå omkring med alvöron och klingon-makeup och sådär.

En av avdelningarna i furry-kulturen är människor som klär ut sig för att de på fullt allvar anser sig ha en djursjäl i sig, och vill alltså ge uttryck för vargen inom sig genom att klä ut sig till en varg. Och så där. Googla på "therianthropes" eler "therian".

Och en underavdelning av *den* subkulturen är alltså folk som är övertygade om att de har en reinkarnerad själ från någon av Avatar-folket. Um. Tja, det är visserligen ouppfostrat att håna människors religiösa åskådning, men, alltså...

[jophan]

Tja, det är visserligen ouppfostrat att håna människors religiösa åskådning, men, alltså...

Vissa skulle anse att vissa satt i glashus. Men för att generalisera, så tror väl de flesta av oss på en del saker mot vad man kan tycka är bättre vetande, om det så är äganderättens förtur över allt annat, devor som får kålrötter att växa snabbare, det klasslösa, konfliktfria samhället, att staten vill oss väl, att man kan lita på sina medmänniskor...

[Sten]

Vissa skulle anse att vissa satt i glashus.

Jovisst. Det är nackdelen med att kritisera andra människors religion.

http://www.otherkin.com/phpBB3/viewtopi ... =10&t=1802 är ett exempel på en rätt sansad representant för de här individerna. Du vill inte läsa diskussioner med mindre stabila sådana.

[Sheriffen]

Fast ska man nu vara riktigt saklig men försöka att inte vara oförskämd - varför jag får be samtliga som läser att inte leta skäl att ta åt sig, för det här är ett diskussionsinlägg - så ser jag ingen kvalitativ skillnad på att tro sig vara en blåing från en science fiction-film och på att vara en anhängare till en man som föddes av en jungfru och en allsmäktig, allvetande, alltigenom god andevarelse i himlen och som efter ett liv fyllt av återuppväckande av döda, promenader på vatten, omvandlande av vatten till vin, och så vidare, själv återuppstod efter sin död och flög upp till himlen och i och med sin död dessutom påtog sig hela världens synder. Såvitt jag kan se följer man i det första fallet en ny saga, i det senare fallet en gammal saga. I det ena fallet science fiction med starka inslag av fantasy, i det senare mer rak fantasy möjligen med undantag av himlafärden, som dock inte skedde medelst rymdfarkost. På motsvarande vis kan jag heller inte tycka att en annan hållning är vare sig mer eller mindre osannolik, nämligen att vi alla är thetaner (ett slags eviga, omnipotenta själar) som placerats i vulkaner av en ond rymdimperiehärskare för trehundra miljoner år sedan och nu genom tro och ceremoniel i form av auditering måste befria oss. (Det här är i mycket korta drag vad scientologerna tror.)

Mot varje sådan här uppfattning står den förvisso ständigt föränderliga (vilket är dess styrka), förnuftsbaserade naturvetenskapliga förklaringen, som ännu inte kan förklara riktigt "allt" men som är på god väg och som dessutom inte försanthåller något utan intersubjektiva bevis för att det verkligen förhåller sig så. Ofelbar är naturvetenskapen långt ifrån och dess axiom torde vara obevisbara, men i jämförelse framstår den nog trots allt som väldigt mycket sannolikare och inte minst förnuftigare.

Kör hårt,
Sheriffen

[Rymd-Olov]

Jag kom att tänka på att Fredrik Strage skrev om sina tonår (citerat ur minnet): "Jag spelade rollspel, men jag var aldrig lajvare."

Själv var jag för osocial och allmänt isolerad för att spela rollspel när jag var i tonåren.

[jophan]

Något väldigt oväntat som vi upptäckte på Swecon 2004 var att det, åtminstone bland Stockholms Trekkers, gick en dubbelriktad pil mellan Science Fiction Literature Fans och Science Fiction Television Fans. De tyckte att de var normala svenska tv-tittare som gillade Star Trek och ville ha autografer av kända skådisar, även de av dem som var klädda i Trekpyjamas, men att vi var konstiga nördar som föredrog att sitta och glo i böcker. Lite grann samma vibbar som när man blev kallad glasögonorm och plugghäst i skolan.

[Rymd-Olov]

Ja, det var oväntat. Jag har läst något om den där kongressen någonstans, men visste inte att det var så illa. Vad gäller Star Trek-fans så skulle jag ha gissat att det finns en ömsesidig oförståelse mellan dem och oss (om uttrycket ursäktas), men att ingen egentligen ser ner på någon annan. "Vi är äpplen, de är päron", typ. Det är iaf min inställning. Sen finns det ju en viss överlappning mellan grupperna också.

[Rymd-Olov]

Sen är det ju inte något självändamål att anses vara normal (vilket det iofs känns överflödigt att påpeka i detta sällskap). "Erotic Fanfic Writers Who Put Themselves in the Story" må ha låg status, men det skulle inte förvåna mig om de är lyckligast av oss alla.

[Sheriffen]

Sen är det ju inte något självändamål att anses vara normal (vilket det iofs känns överflödigt att påpeka i detta sällskap). "Erotic Fanfic Writers Who Put Themselves in the Story" må ha låg status, men det skulle inte förvåna mig om de är lyckligast av oss alla.

Det känner jag mig inte övertygad om. Sitter man och skriver erotic fanfiction och låter sig själv vara med i storyn tyder det nog tyvärr på alldeles för lite utövande av erotik i verkligheten, vilket nog trots allt torde vara snäppet roligare än att skriva om sig själv när man ägnar sig åt verksamheten. Det senare känns som ett rätt ihåligt substitut.

Kör hårt,
Sheriffen

[Jessica]

En fundering apropå motsättningarna mellan ST fans och SF-fandom-fans: är det verkligen så tydliga boskillnader? Egentligen?

Jag tycker hierarkin är väldigt rolig och en kul karta över olika enklaver i nördom, men handen på hjärtat så tror jag många av oss tillhör inte bara en utan rätt många rutor. Det glider ihop.

Frågan är förstås också hur man skiljer ut nörd-skapet från resten av världen nu när fantasi-genren på nåt vis har smugit sig in det vanliga livet och blivit allt mer accepterat.

Är kartan fortfarande sann och relevant på något sätt? Är nördar så föraktade och msisförstådda som vi har varit, eller är det egentligen mest en gamma rest, att vi är fast i ett synsätt som resten av världen redan lämnat?

Det har varit fantastiskt att följa SF-bokhandelns resa på lite distans, från en källarlokal vid... hm var det S:t Eriksplan? till dagens placering mitt i turiststråket. Det får ens fanhjärta att svälla, men samtidigt... har inte något gått förlorat på vägen? Har normaliteten börjat omfatta även oss på nördkartan, till slut? Var det något vi innerst inne ville?

Förvirrade funderingar så här på förmiddagen av en gammal sentimental fan....

[Rymd-Olov]

En fundering apropå motsättningarna mellan ST fans och SF-fandom-fans: är det verkligen så tydliga boskillnader? Egentligen?

Jag tycker hierarkin är väldigt rolig och en kul karta över olika enklaver i nördom, men handen på hjärtat så tror jag många av oss tillhör inte bara en utan rätt många rutor. Det glider ihop.

Nej, det finns ju en del notervärda personer som är engagerade både i fandom och Star Trek-motsvarigheten. därför blev jag så förvånad över det jophan skrev ovan. Jag tror hur som helst inte att det är större skillnad eller motsättningar mellan SF-fans och ST-fans än mellan folk i allmänhet som tittar mycket på tv, men nästan aldrig läser böcker och vice versa. De flesta befinner sig också någonstans mellan dessa ytterligheter.