Liten vädjan: Läs Nova!

[john-henri]

Jag har prövat det här förr, men forumet växer i antal medlemmar och jag måste faktiskt göra ett nytt försök.

I dagarna färdigställer jag dubbelnumret 18/19 av Nova science fiction, som jag vågar påstå är Sveriges hittills genom tiderna mest ambitiösa sf-tidskrift.

Och Nova är ingen dagslända. Just nu har tidskriften i sin nuvarande inkarnation utkommit i nära fem år; jubileet firas med nr 20, som bör komma i början av 2009. Varefter fyra ytterligare nummer ska utges under året.

För er som inte stött på Nova är de normala numren 160 sidor tjocka och innehåller i runt tal 50.000 ord text – det motsvarar en ordinär pocketbok på cirka 240 sidor. Dubbelnumren (det här blir det tredje) har innehållit minst 280 sidor, eller cirka 90.000 ord text.

Nu är det inte textmängden som är intressant. Men jag och de andra som ingår i Novas redaktion gör vårt allra bästa för att se till att de många orden består av så bra sf vi klarar av. Listan över de författare vi har publicerat skulle vid det här laget bli mycket lång – i de första 17 numren har Nova publicerat cirka 100 noveller – men några av dem förtjänar avgjort att nämnas. Vi har tryckt eller kommer att publicera noveller både av de klassiska författare som formade sf-litteraturen, som Isaac Asimov, Ray Bradbury, C. L. Moore, Clifford D. Simak, Theodore Sturgeon och Stanley G. Weinbaum, av den senare generation författare som gjorde den till vad den är i dag, som Poul Anderson, Joe Haldeman, Donald Kingsbury, Joanna Russ, Robert Silverberg, "James Tiptree, jr" och Cordwainer Smith, och av dagens både ledande författare och mest lovande nykomlingar, som Cory Doctorow, Paul di Filippo, Kelley Eskridge, Jennifer Pelland, Justina Robson och Liz Williams. Vi har också – även om det knappast är någon entydig kvalitetsgaranti – publicerat i genomsnitt fler Hugo- och Nebulavinnande noveller per nummer än någon annan svensk sf-tidskrift. Och vi gör vårt allra bästa för att dessutom presentera intressant och tankeväckande kringmaterial: författarporträtt, ledare, bokrecensioner, då och då essäer kring olika aspekter på sf och fantastisk litteratur.

Självklart är vi både mottagliga för kritik och mycket intresserade av synpunkter. Men framför allt vill vi få fler läsare. För Nova lever ett prekärt liv: tidskriften har helt enkelt lite för få prenumeranter för att kunna bära sig ekonomiskt, och det innebär att den utges som en ibland väl dyr hobby. Drömmen är knappast så orealistisk som att det skulle gå att leva på att ge ut den, eller ens att den skulle ge något nämnvärt överskott. Men väl att den ska kunna bära sina egna kostnader, och åtminstone det är långt ifrån omöjligt. Allt som skulle behövas är faktiskt knappt 200 prenumeranter till. Och hälften av det antalet för närvarande icke-prenumeranter finns på det här forumet.

Så har du aldrig sett Nova science fiction men är intresserad av sf föreslår jag att du hör av dig. Och har du sett tidskriften, men inte är prenumerant, föreslår jag också att du hör av dig. Till dem som tror att de kan vara intresserade men inte vill köpa grisen i säcken erbjuder jag ett gratis provexemplar av något utkommet nummer; maila mig namn och adress så kommer det på posten. Och till dem som faktiskt tror att Nova kan vara värt att pröva på föreslår jag en prenumeration. Pris och postgironummer står under min signatur nedan; prenumererar du nu börjar din prenumeration med nr 18/19, som blir på minst 288 sidor och innehåller en kort roman av Rebecca Ore, inemot tio noveller, essäer av Bertil Mårtensson och T. A. Shippey och en hel del annat.

Låt mig till det lägga en sak till. Nova är öppen också för originalnoveller av svenska författare. Jag vet inte hur många här som har några egna författarambitioner, men jag skulle gissa att det finns åtminstone en handfull. Varför inte ge oss chansen att titta på vad ni skriver? För idén är ju inte enbart att Nova ska spegla den sf som publiceras utomlands, utan att tidskriften också ska bidra till existensen av en livskraftig science fiction på svenska. Och av svenskar.

John-Henri

[jophan]

Hur många förnyar sin prenumeration? Båda de senaste gångerna min prenumeration har löpt ut har jag upptäckt det enbart genom att folk på listor och forum diskuterar det senaste numret. Går det att tydligare tala om för dem som får sista numret att deras prenumeration har löpt ut? Det skulle nog hjälpa att behålla en del äldre prenumeranter i alla fall.

Jag håller helt med om att tidningen är värd pengarna.

[john-henri]

På adressetiketterna står efter prenumerantens namn numret på den sista tidskrift prenumerationen berättigar till, enligt modellen

Johan Anglemark 20
Lingonvägen 10
123 45 Ankeborg

När det numret postas läggs det med en lapp som viks in i tidskriften och där det står: Din prenumeration på Nova har gått ut, samt lite om vad som kommer i de närmast följande numren.

Förnyas ändå inte prenumerationen skickas en påminnelse ett eller ett par utgivna nummer senare, där redaktionen försynt frågar om det kan vara ett förbiseende.

Totalt innebär det här att drygt 80% av prenumeranterna förnyar. Jag vet inte riktigt vad man mer borde göra.

John-Henri

[Rymd-Olov]

Att prenumerera på Nova är faktiskt ett riktigt kap för den som gillar science fiction. Jag har haft det lite knapert och därför läst Nova på biblioteket, men nu har jag äntligen börjat prenumerera. Det första numret är (hittills, jag har inte läst hela) helt fantastiskt, särskilt långnovellen (eller är det en kortroman?) av Paul di Filippo.

Underskatta inte heller kringmaterialet som John-Henri nämner. Det är alltid engagerat skrivet och dessutom av några av de svenskar som är allra mest kunniga inom området. Litteraturvetare som vill skaffa sig bättre koll på sf har knappast någon bättre källa till information på svenska!

En annan aspekt är illustrationerna: Nicolas Krizan är en fantastisk tecknare; som gammal seriefan vågar jag säga att han är en av de bästa i Sverige. Han har också förmågan att återge scener ur en novell utan att, så att säga, förstöra innehållet.

En fråga till John-Henri: Vilka av de äldre numren går fortfarande att köpa? Jag tänkte att, nu när jag har det lite bättre ekonomiskt kunde jag köpa några av de nummer jag läst på bibblot. De är ju trevliga att ha í bokhyllan också.

[john-henri]

Alla nummer sedan nystarten 2004 finns än så länge att köpa.

John-Henri

[jophan]

Totalt innebär det här att drygt 80% av prenumeranterna förnyar. Jag vet inte riktigt vad man mer borde göra.

Nej, då låter du som att du gör tillräckligt. Jag minns inte den där medföljande lappen och det har nog aldrig gått så långt att jag har fått påminnelsen.

[jophan]

Det första numret är (hittills, jag har inte läst hela) helt fantastiskt, särskilt långnovellen (eller är det en kortroman?) av Paul di Filippo.

Kortroman. Mummel. Men den var rasande rolig att översätta, bortsett från att den ur mitt perspektiv aldrig tog slut.

De är ju trevliga att ha í bokhyllan också.

Faktiskt den enda tidning jag ställer i bokhyllan och inte i tidskriftssamlare. Den är mer som en antologi än en tidskrift.

[pinkunicorn]

Jag tog mig friheten att sprida den där reklamen på ett par andra ställen.

[Rymd-Olov]

Alla nummer sedan nystarten 2004 finns än så länge att köpa.

Är det omslagspriset som gäller vid beställning?

[john-henri]

Ja. Vid beställning av enstaka nummer gäller omslagspriset. Vill man ha fyra eller fler nummer gäller prenumerationspriset, som ju ger en smula rabatt. Vill man ha riktigt många nummer (fler än åtta, till exempel) får man lite mer rabatt; den som är intresserad kan höra av sig till mig direkt (john-henri@replik.se), så hittar vi på något rimligt pris. (Annars handlar det här mycket om porto, som alla antagligen förstår.)

John-Henri

[rkaj]

Fram till helt nyligen var jag ju faktiskt inte prenumerant, men det löste sig efter Nova-panelen på Kontext. Första numret på min prenumeration landade igår och verkar riktigt intressant!

[fursten]

Aha, det är därför jag fått en avi från posten: "Stort brev. Brevet är för stort eller för tungt att delas ut." Jag undrade vad det kunde vara.

[Sheriffen]

En grej jag kanske också tycker att man kan påpeka är att ett sf-magasin på svenska som huvudsakligen (men avgjort inte endast) publicerar översatt material har en fördel framför de amerikanska och engelska magasin som originalpublicerar på engelska, nämligen att vår slush pile består av de bästa av de noveller som redan är godtagna av de kompetenta redaktörerna för våra utländska kollegor.

Alltså, de utländska magasinen publicerar varje månad de bästa av novellerna i sin väldiga så kallade slush pile, det vill säga (förutom noveller de direkt beställt av författare) den hög av noveller som dråsar in och som de måste sammanställa månadens nummer av. En månad då slush pilen är risig kan de tvingas publicera ganska många risiga noveller, för numret måste trots allt ut.

Vår slush pile, däremot, består av de handplockade, bästa novellerna från en lång rad magasin och antologier, vilket gör att vi aldrig - ghuskelov - behöver befatta oss med krafset. Vi kan över ett väldigt brett fält av originalpublicerade noveller välja de allra yppersta och ändå fylla vårt magasin och mer därtill.

Till det kommer att vi, som John-Henri redan har framhållit, även kan röra oss över tid på ett annat sätt. Vi kan publicera alltifrån de bästa av klassikerna i genren till de bästa av de noveller som fört genren framåt till de bästa av de moderna novellerna, vilket är svårare för de utländska kollegorna - i USA och England finns klassikerna och milstolparna för det allra mesta löpande i tryck i lättåtkomliga antologier, så någon poäng med att publicera dem i ett nytt nummer av ett magasin finns inte.

Med andra ord, om man mycket begripligt inte har tid att a) hålla sig à jour med hela det moderna sf-fältet (Analog, Fantasy & Science Fiction, Asimov's, Interzone, Gardner Dozois' årsbästaantologier, de andra årsbästaantologierna, originalantologierna, etc., osv.) och den historiska sf:en bakåt (alla de där magasinen och många, många, *många* fler, plus ett fullkomligt ofattbart antal antologier av olika slag) kan man låta Nova Science Fiction göra det åt sig.

Och därmed få vad som i allt väsentligt faktiskt är den bästa science fiction som alls står att uppbåda.

Kör hårt,
Sheriffen

[Johan]

Någonting jag har försökt puffa lite för på ett gäng andra ställen är för övrigt att en tidskriftsprenumeration som Nova science fiction är en utmärkt julklapp, om man råkar ha någon mer eller mindre sf-intresserad person man skulle vilja ge en sådan men inte riktigt vet vad man skall ge bort. Räcker (nå, beroende på utgivningstakt och om man har någonting man försöker komma ikapp eller inte ...) året runt och är alltid en glad överraskning när det plötsligt dyker upp ett nummer i brevlådan.

[john-henri]

Vilken sällsynt förnämlig tanke! Men jag skyndar att framhålla att man ju inte måste ge bort Nova till dem som gillar sf; minst lika klokt är att ge bort den till sådana som inte gillar sf, men som man på det här enkla viset kan övertyga om att sf är både god och lärorik litteratur!

Skämt åsido. Vill några ge bort Nova blev ingen gladare än jag. Och ännu en kort tid gäller det ursprungliga prenumerationspriset nedan, oförändrat sedan år 2004.

Samtidigt är det väl – eftersom trots allt rätt många av Novas trogna läsare finns på det här forumet – lika gott att konstatera att ansträngningarna att få hinna i kapp med utgivningen under 2008 nu definitivt har gått om intet. Nr 18/19 ligger till drygt 90% färdigt i layout, men helgerna närmar sig med stormsteg och andra deadlines med dem. Nova 18/19 blir ett dubbelnummer, på minst 288 sidor, och lär utkomma ungefär i mänadsskiftet januari/februari, med tanke på när det kan lämnas till tryck och den normala trycktiden. Inte desto mindre: under de senaste 13 månaderna har utkommit 6 nummer av Nova, och det sjunde och åttonde är så gott som klara. Vad som med andra ord krävs är att fem nummer kan färdigställas under 2009, och det ska jag väl ändå fortsätta att tro är möjligt. Så när det nu inte var i år som vi helt lyckades komma i kapp, så ska det min själ bli under nästa år.

Och är någon road kan jag till det lägga att antalet sf-romaner på svenska – av svenska författare, nota bene – nu faktiskt verkar öka. Redan en snabb genombläddring av branschtidningen Svensk Bokhandels vårboksnummer ger ett tiotal sådana böcker, och några har jag förmodligen missat. Sakta men säkert tycks framtiden bli intressant igen. Kanske är det den försiktiga trenden som går att ana också i det faktum att Nova i dag har fler prenumeranter än någonsin förr i den nuvarande inkarnationen. (Fast än saknas det sisådär 800 till vad den hade i mitten av 1980-talet; skärpning, tack.)

John-Henri