Dillerier

[Jacques]

I en bar kan finnas utrymme för en tråd dedicerad för dilletantiska tankar och stolliga dillerier – för hypoteser som är för halsbrytande för att i helt nyktert tillstånd försvara.

Tillägg 2010-09-01: Förhoppningsvis kan tråden Dillerier - detta hörn av Baren - vara ett ställe där Du kan slinka in och presentera någon långsökt tanke, fundering eller tes. Något som Du vill hävda, fast med glimten i ögat. Det Du förfäktar under rubriken Dillerier ska Dina seriösa bekanta inte behöva få för sig att Du verkligen själv tror på.

[Jacques]

Lagom – Tao – vikten av att flyta med
Det finns en del myter om lagom.
Den första myten är att ordet lagom skulle härledas ur att en lagom mängd öl är den mängd som räcker runt om hela (dryckes)laget – laget om – lagom.
Lagom är dativ (pluralis) av lag http://runeberg.org/svetym/0482.html.
Det som är lagom är lagenligt – enligt tingens ordning. Det lagomma är i balans. Det rubbar inte världsordningen (vilket det extrema kan riskera att göra). Av en lagom mängd öl blir man otörstig, men inte pissnödig. Man blir inte berusad, men man slipper förbli spik nykter. Enligt George Orwell (i 1984) är en pint en precis lagom mängd öl http://books.google.se/books?id=yxv1LK5gyV4C&pg=PA88&lpg=PA88&dq=%22george+orwell%22+pint+beer&source=bl&ots=olc3E91_O8&sig=9aSYjY84h8q2Bk1fesp3qHJ1xrM&hl=sv&ei=Lsx2TPufBcb-OY-fkNoJ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=9&ved=0CEcQ6AEwCA#v=onepage&q&f=false.
Den andra myten är att ordet (och t.o.m. begreppet) lagom är så mystiskt svenskt att det endast genom komplicerade resonemang skulle kunna förklaras för icke svensktalande.
Jag vill dock hävda att det kinesiska Tao har stora likheter med vårt lagom.
Ordet Tao lär kunna översättas med väg. Enligt taoistisk filosofi gäller det för människan att leva enligt Tao – att följa den väg som inte bryter mot den naturliga ordningen. Tao står för den harmoni som råder när yin och yang är i balans – d.v.s Tao står för en väg som är lagom.
Det borde således vara lätt för en taoist att ta till sig den svenska nationalklenoden lagom.
Den stora frågan inför framtiden är nu om Geely-Volvo kommer att följa den lagomma vägen när nya bilmodeller tas fram.

[Rymd-Olov]

Jag trodde en gång att jag funnit Tao, men insåg snart att jag bara hade sovit på tok för lite och sedan druckit stora mängder starkt kaffe, vilket gett mig en sinnesstämning som kan beskrivas som, tja, lagom. Men det egentliga Tao står nog att finna i något annat än två kombinerade extremer. Vad tror fandom.se:s filosofer och österlandskännare?

[Svensson]

Jag trodde en gång att jag funnit Tao, men insåg snart att jag bara hade sovit på tok för lite och sedan druckit stora mängder starkt kaffe, vilket gett mig en sinnesstämning som kan beskrivas som, tja, lagom. Men det egentliga Tao står nog att finna i något annat än två kombinerade extremer. Vad tror fandom.se:s filosofer och österlandskännare?

Tao är nog att likna vid vissa vardagliga, harmoniska tillstånd. När du minst anar det - då har du funnit tao. Eller zen.

Vad är tao? -- Tao. Vad är zen? -- Zen.

Din sinnesstämning efter sömn/kaffe torde ha varit lite "utom sig", och droger KAN vara en väg till upplysning som vi ansvarsfulla människor vet. Sf-fanen Marcel Quarfood gick till exempel en gång utan mat i ett dygn, och när han sedan åt blev han hög. Han insåg, här har vi "food as the ultimate fix"!

[Rymd-Olov]

Sf-fanen Marcel Quarfood gick till exempel en gång utan mat i ett dygn, och när han sedan åt blev han hög. Han insåg, här har vi "food as the ultimate fix"!

Intressant. Troligen var det oxytocin som låg bakom ruset. Åtminstone har jag läst någonstans att man kan få en oxytocinkick av rejäl mättnad (liksom av att krama sitt barn, bli kliad på ryggen, etc).

[Sheriffen]

Sf-fanen Marcel Quarfood gick till exempel en gång utan mat i ett dygn, och när han sedan åt blev han hög. Han insåg, här har vi "food as the ultimate fix"!

Intressant. Troligen var det oxytocin som låg bakom ruset. Åtminstone har jag läst någonstans att man kan få en oxytocinkick av rejäl mättnad (liksom av att krama sitt barn, bli kliad på ryggen, etc).

Jag misstänker att jag är mycket bisarr, men jag går ibland utan mat i både ett och två och tre dygn. Som mest fyra. Jag blir helt enkelt inte hungrig. Lagad mat brukar jag äta kanske tre gånger i veckan.

Hm.

Jag blir inte hög ändå.

Kör hårt,
Sheriffen

[Rymd-Olov]

Högheten kanske har att göra med skönt-när-det-är-överfenomenet. Den vanliga njutningen man kan känna när man äter gott lär väl förstärkas när man är riktigt, riktigt hungrig. Då är det ju inte så underligt om du inte blir hög när du inte hunnit känna hunger.

Jag misstänker också att du är mycket bisarr, förresten, men det är nog bara bra att du är det. :-)

[Jacques]

Inte hög?
Vad driver i så fall Sheriffens höga aktivitet? Hade du kört lika hårt om du brukade vara mätt och däst i tid och otid?

När man går utan mat ställer kroppens energisystem om till ett krisläge.
Lagren i form av fett börjar tas i anspråk, vi bränner fett som bränsle till kroppen.
Men hjärnan kan inte gå på fett. Den vill ha socker. Utan mat blir det sockerbrist.
Hjärnan får då gå på nödbränsle i form av ketoner (bl a aceton). Ketonerna brukar slå på efter ngt dygns fasta. http://en.wikipedia.org/wiki/Starvation
Första dagarna man går på ketoner brukar man känna sig och var aktivare än vanligt. Många som fastar beskriver det som att de är höga.
Sömnbehovet brukar minska, det minskar redan av att vara hungrig.
Naturen kanske vill att den hungrige inte ska sova bort tiden utan ska ut o jaga föda?

[Jacques]

Dags för ett nytt dilleri!
Förhoppningsvis finns fler fans som känner behov av att presentera illa underbyggda hypoteser. Det bör dock inte vara diskvalificerande för ett dilleri om det innehåller ett eller flera korn av sanning.

Förundran över hur undermåliga vissa aspekter av skapelsen är

Som bevis för Vår Herres existens brukar en del religiösa människor anföra att skapelsen i allmänhet och dess biologiska del i synnerhet är så förunderligt sinnrikt konstruerad - in i minsta detalj.

Till exempel en sån uträknad och vacker företeelse som fjärilen blåvinge (dess metamorfoser, dess samspel med vissa växtarter och med vissa arter av myror); den kan bara ha skapats av en Fullkomlig, God, Skönhetsälskande och Allvis högre makt.
Samma typ av hänförelse kan utvecklas inför ögat (ryggradsdjurens ögon), eller inför fosterutvecklingen (illustrerad av Lennart Nilssons bilder).

När jag hör såna hänförda utläggning grips jag varje gång av lust att svara med motsvarande utläggningar om skapelsen ofullkomlighet. Vår Herre har ju gjort många missar.

Varför har han låtit rörledningarna för andningsluft korsa vägarna för dryck och föda? Priset för denna konstruktionsidé är ju att en hel del varelser får sätta livet till efter att ha satt till exempel en plommonkärna i halsen. Dessutom har luftens o födans korsade banor lett till att en extremt känslig och intrikat sväljningsreflex och dito svalgkonstruktion har behövt skapas.

Varför har han när han konstruerat apor och människor behållit så mycket av axelmusklernas och axelsenornas dimensionering från fyrfotadjuren? Axeln har ju en helt annan funktion hos en häst eller råtta som använder frambenen till att stå och springa än hos oss primater som använder armarna till att plocka frukt, klättra eller hantera verktyg. Konsekvensen har blivit att väldigt många förr eller senare får ont i axeln; ont i axelns allt för klent dimensionerade och med för snålt tilltagen blodförsörjning försedda senor.

Varför har han inte haft rätt sinne för harmoni och ömsesidig kaliberanpassning när han skapat kvinnobäcken och bebisskallar? Homo sapiens har redan som nyfödd stor och tämligen klotformad skalle. Dess kaliber är som regel något större än kvinnobäckenets öppning. För att människobarn ska kunna födas krävs dels att bäckenfogarna blir lösa mot graviditetens slut (med tre månaders ryggvärk som vanlig följd) och dels att barnets skalle har lösa benfogar så huvudet delvis kan klämmas ihop under förlossningen. Trots att Vår Herre gjort dessa tillägg för att undanröja mänsklig förlossnings fullständiga omöjlighet är förlossning utan avancerad medicinsk back up en riskabel och smärtsam process. I Första Mosebok står för övrigt helt kortfattat att kvinnors lott att föda barn med smärta är något som drabbar dem p.g.a. att Eva tog för sig av kunskapens frukt. Man kanske kan tro att hon och Adam fick större huvuden efter att ha drabbats av all den kunskap som äppleätanden medförde och att de överförde anlagen för både kunskap och stora skallar till sin avkomma.

[Sheriffen]

Och vad gäller design-argumentet för Guds existens - alltså, det argument du anför - så har jag alltid undrat hur det står till med Gud själv i så fall. Alltså, om världen är så sinnrik och intrikat att den måste ha Gud som skapare, hur står det då till med Gud själv? För han är ju rimligen mycket sinnrik och intrikat han också. Mer sinnrik och intrikat, eftersom han är fullkomlig och allsmäktig.

Så vem skapade honom?

Och vem skapade i så fall Guds skapare?

Och vem skapade Guds skapares skapare?

Ja, du hajar...

Kör hårt,
Sheriffen

[Jacques]

Jag framförde argumentation i linje med din (om skaparens skapare o.s.v.) till en kompis en gång. Det var på 60-talet. Vi var gymnasister. Han gick latinlinjen och var dessutom prästson.
Kompisen påstod med eftertryck att någon kyrkofader (jag vill minnas att det var Augustinus, eller möjligen Thomas ab Aquino) både skarpsinnigt och ovedersägligt hade ikullkastat denna typ av argument mot guds existens.

Måste erkänna att jag hittills varit för lat för att leta reda på denna kyrkofaderns utläggning. Tvivlar på att den skulle göra intryck på min förhärdade syn på de eviga tingen.

Apropå teologi vill jag slå ett slag för Mark Twain.
Närmare bestämt för hans "Captain Stormfield's Visit to Heaven". http://www.gutenberg.org/ebooks/1044
Den berättelsen tar verkligen söndagsskolans beskrivningar himmelriket på bokstavligt. Den finns f.ö. på svenska i Frank Hellers antologi "All världens sällsamma berättelser" som borde gå att hitta på varje välsorterat bibliotek. De fans som inte läst Hellers gamla antologi rekommenderas att göra så! Där finns flera fina exempel på vintage-SF.

[Rymd-Olov]

Apropå teologi vill jag slå ett slag för Mark Twain.
Närmare bestämt för hans "Captain Stormfield's Visit to Heaven". http://www.gutenberg.org/ebooks/1044

Ah, en riktig barndomsfavorit! Jag tror att jag läste den i novellsamlingen Snälla gossar och stygga. Twains noveller kunde vara mycket bra, så även jag slår ett slag!

[Jacques]

Apropå teologi vill jag slå ett slag för Mark Twain.
Närmare bestämt för hans "Captain Stormfield's Visit to Heaven". http://www.gutenberg.org/ebooks/1044

Ah, en riktig barndomsfavorit! Jag tror att jag läste den i novellsamlingen Snälla gossar och stygga. Twains noveller kunde vara mycket bra, så även jag slår ett slag!

Jag kontrar med en annan favorit i genren att ta religiösa föreställningar på konkret allvar:
Karel Capeks "Gudsfabriken", som jag läste på engelska "The Absolute at Large"

[Rymd-Olov]

Jag kontrar med en annan favorit i genren att ta religiösa föreställningar på konkret allvar:
Karel Capeks "Gudsfabriken", som jag läste på engelska "The Absolute at Large"

Ah, ett lästips! Capek är sorgligt nog en vit fläck på min karta. Boken finns på det lokala biblioteket, men tyvärr i magasinet, dit personalen numera inte får gå pga rasrisk(!). Men någon gång ska det bli av.

[Jacques]

Capek är sorgligt nog en vit fläck på min karta.

Capeks "Salamanderkriget" finns i Frank Hellers "All världens sällsamma berättelser" som borde vara lätt att hitta på bibliotek o antikvariat. Men "Gudsfabriken" är i mitt tycke bättre.