Någon nedre gräns för när ett val ska anses vara giltigt finns inte stadgad i Sverige. Deltagandet i EU-valet i år var ju faktiskt hyfsat mycket större än för fem år sedan, så frågan lär inte aktualiseras. Men principiellt är den förstås intressant. Dilemmat är väl att så länge röstning i val är frivillig är det också omöjligt att sätta en sådan gräns. Den mest extrema situation man kan tänka sig är väl att ingen normal väljare över huvud taget valde att delta i ett allmänt val; gissningsvis skulle då ändå sittande regeringsledamöter och riksdagsmän rösta, varvid valresultatet skulle resultera i en något stärkt majoritet för regeringspartierna och i övrigt ungefär samma riksdagsfördelning.
Jag har alltid gillat det amerikanska systemet, där man ju röstar på individuella kandidater till ett stort antal ämbeten och där för varje ämbete ett röstalternativ alltid är "None of the above". Det händer faktiskt att det alternativet vinner, och när så sker vakantsätts det ämbetet under valperioden. Men som framgår av det genomsnittliga valdeltagandet i USA leder inte ens möjligheten att helt och hållet bli av med politiker automatiskt till att fler människor röstar.
John-Henri