Lite science fiction- och fantasymusik

Om sf- och fantasyinspirerad musik, konst, spel osv.

Lite science fiction- och fantasymusik

Inläggav Sheriffen » tis 14 nov 2006, 16:37

OK, det här pratade vi om på Fanaclistan förra året, men för den som inte vill gräva i det djupa, kaotiska arkivet där följer här en mycket selektiv genomgång av vad som kan kallas science fiction- och/eller fantasymusik.

Det klassiska hårdrockbandet Uriah Heep har gjort framförallt två plattor som har direkt sf/fantasy-tema - "Demons and Wizards" (1972) och "The Magician's Birthday" (1973). På förstnämnda finns låtar som "The Wizard", "Traveller In Time" och "Rainbow Demon", på den sistnämnda inte minst titellåten, som är ett rocksymfoniskt verk i fyra satser med text som bygger på en novell av bandets främste låtskrivare och skickligaste musiker - Ken Hensley - och därför berättar en historia. Albumet "Return To Fantasy" (1975) är inte lika fantasyinspirerat som titeln ger vid handen, men solklart genreanknutna är titellåten (förstås) och avslutande "A Year or a Day". Titellåten på albumet "Firefly" (1977) är fantasy även den. Samtliga dessa album (och Uriah Heeps övriga) finns på CD, även i lyxutgåvor med extramaterial i form av tidigare outgivna låtar.

The Alan Parsons Project gick i sammanhanget ut starkt redan på första albumet, "Tales of Mystery and Imagination" (1976), som - precis som titeln klargör - består av musikaliska tolkningar av poem och noveller av Edgar Allan Poe. Ingår gör bland andra "A Dream Within A Dream", "The Raven", "The Fall of the House of Usher" och "The Tell-tale Heart". Om man kan bör man försöka skaffa både LP- och CD-utgåvan, eftersom de skiljer sig åt - på den senare har man lagt till Orson Welles, som från en bandinspelning deklamerar "A Dream Within a Dream". Alan Parsons "On Air" (1996) är en odyssé genom människans flygande, från luftballonger till rymdraketer. Och 1999 kom "The Time Machine", som är inspirerad av H. G. Wells roman men inte en musikalisk version av den.

Och vad gäller H. G. Wells är det förstås läge att komma ihåg Jeff Wayne's storslagna rockopera "The War of the Worlds", som är en musikalisk tolkning av Wells roman. Utgiven 1978, men nu på väg i en remaster-version som även kommer att åtföljas av en ny filmatisering av romanen, som - äntligen - utspelas i den viktorianska miljö där den hör hemma.

Det här var ytterst få av de skivor som skulle kunna nämnas. Förstås.

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav pinkunicorn » tis 14 nov 2006, 17:05

En annan tidig Alan Parson-skiva är "I Robot" som vad jag vet inte har något samband med Asimov, men som naturligtvis har robot-tema.
Hans Persson

Bokblogg: http://www.duarvaddulaser.se/
pinkunicorn
Site Admin
 
Inlägg: 710
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 12:53
Ort: Linköping

Inläggav Sheriffen » tis 14 nov 2006, 17:27

pinkunicorn skrev:En annan tidig Alan Parson-skiva är "I Robot" som vad jag vet inte har något samband med Asimov, men som naturligtvis har robot-tema.



Njäe, robot-tema har den inte. Det är bara titellåten som har det. Jag lät faktiskt bli att nämna den skivan just för att den inte är den sf-skiva man skulle kunna tro, men å andra sidan så har den ju just titellåten och även i sammanhanget intressanta "Total Eclipse" och "Genesis Ch. 1 V.32" (slå upp sistnämnda i Bibeln får ni se).

Så, javisst. En annan Alan Parsons-skiva som åtminstone tangerar science fiction är "Ammonia Avenue".

"I Robot" kom för övrigt 1977 och "Ammonia Avenue" kom 1984.

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav pinkunicorn » tis 14 nov 2006, 19:22

Sheriffen skrev:Njäe, robot-tema har den inte. Det är bara titellåten som har det. Jag lät faktiskt bli att nämna den skivan just för att den inte är den sf-skiva man skulle kunna tro


Jag hade för mig att det var mer, men det kanske är mitt minne som spelar mig spratt.

För att nämna något där jag känner mig mer hemma på att påstå att det finns ett klart sf-tema: Adolphson & Falk

Deras första låtar som de blev kända med är "Blinkar blå" och "Astronaut" som båda har sf-tema. Nästa LP är "Med rymden i blodet" med låtar som "Mr. Jones maskin" om den perfekta maskinen som är orolig eftersom det är felbara människor som kontrollerar honom. På nästa skiva, "Över tid och rum", finns låtar som "Under glad" om hur mänskligheten odlar kunskap för välstånd i ett metaforiskt drivhus (eller är det en klassisk glaskupol över en hel stad?) och "I fördatorisk tid" om hur osäkert livet var förr, när man inte hade datorer:

I fördatorisk tid

För länge, länge sen
såg inte världen ut som nu.
Man levde inte alls
på samma sätt som jag och du.
Man hade ständiga problem
med sin kommunikation.
För att göra sig hörd
var man tvungen att ta ton.
Man siktade mot mål,
men man träffade bredvid,
för inget var exakt
i en fördatorisk tid.

Man sände sina dokument
med män i uniform
som färdades på snö och is,
i hällregn och i storm.
Man köpte sina tjänster
med papper och metall,
ett besynnerligt system
som fick imperier på fall.
Man sa att grunden var solid,
men staten kom på glid,
för system var instabila
i en fördatorisk tid.

Tiderna förändras.
Andra ska ta vid.
Sanningar föråldras.
Dom formas av sin egen tid.

Man byggde stora städer,
där man trängdes med varann,
där man omgav sig med dån och larm
och stod i rök och damm.
Man sökte efter ledare
med styrka och förstånd
som skulle föra folket
bort från krig och undergång.
En roll alltför komplex
för en enda individ,
så inget blev beständigt
i en fördatorisk tid.

Tiderna förändras ...

Man måste stiga upp
varje vardag klockan fem,
för att stå vid en maskin
tills det blev kväll och man gick hem.
Man levde under hot
på gränsen till panik,
så man sökte efter sanningen
i stjärnornas mystik.
Man talade om fred,
men man låg i ständig strid,
för man förlitade sig på människan
i fördatorisk tid.


Det finns fler exempel i deras texter; detta är några som jag kommer på på rak arm.
Hans Persson

Bokblogg: http://www.duarvaddulaser.se/
pinkunicorn
Site Admin
 
Inlägg: 710
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 12:53
Ort: Linköping

Inläggav Skäggmonstret » ons 15 nov 2006, 13:29

HPLHS gav för några år sedan ut en skiva som heter A Very Scary Solstice med klassiker som "The Carol of the Olde Ones" och "Great Old Ones Are Coming to Town". Nu har visst även An Even Scarier Solstice släppts, men den vet jag inte mycket om.

Här finns mer information:
http://www.cthulhulives.org/Solstice/
//Gabriel Nilsson
Skäggmonstret
Fan
 
Inlägg: 165
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 13:05
Ort: Uppsala

Inläggav jophan » ons 15 nov 2006, 13:35

Som tidigare kund hos dem fick jag ett brev när An Even Scarier Solstice släpptes, och jag har funderat på att köpa den, men jag tror att det räcker med den första julskivan. Egentligen tycker jag att A Shoggoth on the Roof är betydligt roligare.

Argh. Vill. Spela. CoC.
Johan Anglemark
jophan
Site Admin
 
Inlägg: 2147
Blev medlem: ons 01 nov 2006, 10:50
Ort: Storvreta

Inläggav Jesper » ons 15 nov 2006, 19:29

Radiohead har sagt att Bradbury's Martian Chronicles var en inspirationskälla för deras album Kid-A.
Jesper
LoC-skribent
 
Inlägg: 64
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 16:53
Ort: Uppsala

Electric Light Orchestra

Inläggav Fantastix » sön 19 nov 2006, 18:44

ELO har ju också bidragit med ett science fiction tema album. Time. Skivan som berättar om mannen som åker framåt i tiden. Själv tycker jag att det är en rätt så bra skivan. Inget mästerverk men ändå
Fantastix
Fan
 
Inlägg: 110
Blev medlem: fre 10 nov 2006, 06:58
Ort: Karis, Finland

Inläggav Sheriffen » tor 15 feb 2007, 23:40

pinkunicorn skrev:För att nämna något där jag känner mig mer hemma på att påstå att det finns ett klart sf-tema: Adolphson & Falk

Deras första låtar som de blev kända med är "Blinkar blå" och "Astronaut" som båda har sf-tema. Nästa LP är "Med rymden i blodet" med låtar som "Mr. Jones maskin" om den perfekta maskinen som är orolig eftersom det är felbara människor som kontrollerar honom. På nästa skiva, "Över tid och rum", finns låtar som "Under glad" om hur mänskligheten odlar kunskap för välstånd i ett metaforiskt drivhus (eller är det en klassisk glaskupol över en hel stad?) och "I fördatorisk tid" om hur osäkert livet var förr, när man inte hade datorer


Lustigt band, det där, för nu när de gjort comeback har de - inte helt begripligt - återgått till rötterna, eller hur man ska säga. Jag håller med dig om deras kvaliteter, som ju dock kom sig inte minst av att de tack vare sin producent blev ett tidigt, svenskt synth/electronica-band i stället för den akustiska grupp de var från början. Fast nu när comebacken är ett faktum så är de ett akustiskt band igen, med akustiska arrangemang av bland andra sina klassiska sf-låtar enligt ovan. Vilket inte stämmer alls, på några kanter. Låtarna fungerar inte som akustiska progglåtar. De fungerar som synth/electronica. Jag undrar vad Adolphson & Falk håller på med.

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav john-henri » fre 16 feb 2007, 09:10

Ska jag vara ärlig har jag nog aldrig varit speciellt road av "sf-musik", bland annat därför att jag har lite svårt att tycka att sf:s tematik går vidare bra att uttrycka musikaliskt, medan parallellt sångtexter med sf-referenser för det mesta (liksom sf-lyrik) inte heller imponerar särskilt mycket. Holsts "Planeterna" eller Blomdahls "Aniara" är väl så nära autentisk symfonisk sf eller sf-opera man kommer, skulle jag tro, även om det finns andra och inte så pjåkiga exempel på framför allt operor.

Några conceptalbum som inte nämnts här tycker jag är kul, även om sf-kopplingen kan vara ringa; mer fantasy är ju både Lou Reeds "The Raven" (2003, Poes noveller och dikter) och Tom Waits "Alice" (2002, hon i underlandet). Rushs "2112" (1976) är en genomförd antiutopisk framtidsskildring. Billy Thorpes "Children of the Sun" och fortsättningen "21st Century Man" är såvitt jag begriper starkt influerade av Arthur C. Clarke. Trains "Drops of Jupiter" var väl åtminstone en lite lattjo singel.

John-Henri
Prenumerera på Nova science fiction. 4 nr för 275 kr. Postgiro 52 80 97-9, Gafiac. Om du tycker att det ska finnas sf på svenska också!
john-henri
BNF
 
Inlägg: 1096
Blev medlem: ons 29 nov 2006, 13:42
Ort: Viken

Inläggav J-h:n » fre 16 feb 2007, 12:03

john-henri skrev:Ska jag vara ärlig har jag nog aldrig varit speciellt road av "sf-musik", bland annat därför att jag har lite svårt att tycka att sf:s tematik går vidare bra att uttrycka musikaliskt, medan parallellt sångtexter med sf-referenser för det mesta (liksom sf-lyrik) inte heller imponerar särskilt mycket.


Tenderar att hålla med. Jag tror det handlar om att jag söker helt andra saker i musik än jag gör i sf. SF-inspirerad musik brukar vara väldigt cerebral eller väldigt flummig eller både och, och själv har jag oftast svårt för sånt. Jag vill ha musik som talar till känslorna och kroppen snarare än intellektet.

Detta sagt gillar jag faktiskt en del knasig sf-inspirerad flummig 60-talsjazz, särskilt Sun Ra som kan vara alldeles fantastisk. Men så var han äkta vara också; han kom som bekant från Saturnus.
J-h:n
J-h:n
Letterhack
 
Inlägg: 296
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 16:39
Ort: Göteborg

Inläggav SlemmigTorskIBrödrost » fre 16 feb 2007, 22:22

Grandaddys "Jed the Humanoid" är i alla fall min favorittext på sf-tema. Dessutom är hela den vemodiga låten i sig oerhört bra. Liksom hela skivan ("The Sophtware Slump"). Och skivan därefter.

Jed the Humanoid

Last night something pretty bad happened.
We lost a friend.
All shocked and broken.
Shut down, exploded.

Jeddy 3 is what we first called him.
Then it was Jed.
Though Jed's system's dead.
Therefore, so's Jed.

We assembled him in the Kitchen.
Made out of this and...
Made out of that and...
Whatever was at hand.

When we finished Jed we were so proud.
We celebrated.
Congratulated.
For what we'd created.

Jed could run and walk, sing and talk and...
Compile thoughts and...
Solve lots of problems.
We learned so much from him.

A couple years went by an' somethin' happened.
we gave jed less attention.
We had new inventions.
We left for conventions.

Jed had found our booze and drank every drop.
He fizzled and popped.
He rattled and rocked.
Finally he just stopped.

SlemmigTorskIBrödrost
 

Inläggav Sheriffen » fre 16 feb 2007, 22:44

J-h:n skrev:Tenderar att hålla med. Jag tror det handlar om att jag söker helt andra saker i musik än jag gör i sf. SF-inspirerad musik brukar vara väldigt cerebral eller väldigt flummig eller både och, och själv har jag oftast svårt för sånt. Jag vill ha musik som talar till känslorna och kroppen snarare än intellektet.


Hm. Jag håller inte med och jag håller med. Jag gillar ingen musik därför *att* den är "sf-musik", för jag vill också ha musik som talar till känslorna, musik som griper. Men det finns, tycker jag, ingen motsägelse. Jag började avgjort inte gilla Uriah Heep för att de gjort några sf- och fantasyinspirerade album, för det hade jag ingen aning om när jag började gilla dem. Det upptäckte jag senare. Fast musiken på de albumen blev ju liksom inte sämre för att flera av texterna var inspirerade av sf- och fantasyteman - i själva verket räknas ett av dem, "Demons and Wizards", ofta som bandets bästa. Men alltså inte därför att det har med sf och fantasy att göra, utan på grund av själva musiken. I sig.

Å andra sidan - en sådan sak som Jeff Wayne's "War of the Worlds" köpte jag förstås för att den var inspirerad av och en musikalisk version av H. G. Wells roman. Fast den är i stora stycken gripande bland annat därför, eftersom den i partier så väl ger upphov till och möjligen förstärker de känslor man fick vid läsandet av romanen. Ett exempel: när jag läste boken hejade jag som tokig på slagskeppet "Thunder Child" när det kom forsande genom vattnet och sköt sönder en av marsianernas väldiga krigsmaskiner, en triploid. Den känslan griper en även när man hör partiet på skivan; musiken är mycket känslomässig, inte cerebral. Tycker jag, i alla fall.

Holsts "Planeterna", som John-Henri nämner, skulle jag tveka att plocka in i sf-musikgenren. Ett i många avseenden lysande, symfoniskt verk, men lägg för all del märke till att det främst är mytologin som inspirerat Holst. Det är de gudar av vilka planeterna lånat sina namn som han porträtterar musikaliskt, vilket framgår av varje styckes titel.

Detta sagt gillar jag faktiskt en del knasig sf-inspirerad flummig 60-talsjazz, särskilt Sun Ra som kan vara alldeles fantastisk. Men så var han äkta vara också; han kom som bekant från Saturnus.


Sun Ra har jag sett live in concert. En mycket märklig upplevelse. Och ja, den enda slutsats man kunde dra var att karlen talade sanning när han sa att han kom från Saturnus. Bra musik var det också.

Kör hårt,
Sheriffen
Senast redigerad av Sheriffen lör 17 feb 2007, 14:29, redigerad totalt 1 gång.
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav J-h:n » lör 17 feb 2007, 13:15

Sheriffen skrev:Sun Ra har jag sett live in concert. En mycket märklig upplevelse. Och ja, den enda slutsats man kunde dra var att karlen talade sanning när han sa att han kom från Saturnus. Bra musik var det också.


Wow, jag lyckades aldrig se honom live (till min stora grämelse missade jag en konsert i Göteborg på 90-talet). Vad gäller musiken hjälpte det nog att hr Ra hade ett gediget förflutet i mer traditionella swing- och bluessammanhang innan han så att säga kom underfund om sitt kosmiska ursprung.
J-h:n
J-h:n
Letterhack
 
Inlägg: 296
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 16:39
Ort: Göteborg

Inläggav supernaut » fre 23 feb 2007, 14:53

I detta som så mycket annat måste man gå till hårdrocken... det finns mängder av musik med sf- och fantasytema, där dessutom musiken uttrycker temat (som någon skrev) väldigt bra. Eller tvärtom - kolliderande galaxer är liksom den enda möjliga lyriken.

Jag menar, en ballad som börjar

I had an urge to build a cage around the sun,
I couldn't find a way to say no
I took a check on all the meters in my room,
kicked the dog and said "let's go..."


och också bjuder på det fantasieggande

there are [ohörbart] coming on now
like it's screwed itself in Hell


...måste ju bara vara bra. Hör efter själva. Monster Magnet var det.

Black Sabbath har ju i princip bara gjort flummiga låtar med ockulta, fantasy- eller knepiga sf-teman.

I am the world that hides the universal secret of all time.
Destruction of the empty spaces is my one and only crime.
I've lived a thousand times, I found out what it means to be believed.
The thoughts and images, the unborn child that never was conceived.


Och det finns definitivt gott om tokskallar som skriver om svettiga vikingar med stora svärd. Roliga blev ofta Manowar:

I taste the serpents poison
On the lips of the one I love.
She brings this gift of witchcraft.
I wear the cat-skin-gloves.


Till och med Metallica har ju fått till en "The call of Ktulu" [sic]. Det gäller bara att komma över tröskeln och bli fullfjädrad hårdrockare!
Senast redigerad av supernaut ons 04 jul 2007, 21:24, redigerad totalt 1 gång.
supernaut
LoC-skribent
 
Inlägg: 29
Blev medlem: tor 22 feb 2007, 20:03
Ort: Mölle, Skåne

Nästa

Återgå till Övriga medier

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare

cron