margl skrev:Alright, ni behöver inte ha läst de romaner jag var dum nog att namngiva. Är det någon som har läst eller läser Lin Carter överhuvudtaget? I så fall står jag beredd för diskussion eller tips.
Martin Andersson skrev:Det tycks vara en ganska allmän åsikt att Lin Carter som författare i bästa fall var en kompetent pastischör och i värsta fall en inkompetent pastischör. Det snällaste jag hört om honom var att han drevs av en oerhörd entusiasm för de fantastiska genrerna (i synnerhet fantasy) och var väl medveten om att han själv var en andra klassens imitatör. När han hade läst allt av någon av sina favoritförfattare (och han hade ett oerhört gott öga för bra fantasy, vilket Ballantine Adult Fantasy Series visar) ville han helt enkelt att det skulle finnas mer i samma stil, och då blev han tvungen att skriva det själv.
Dessutom hade han den goda smaken att referera till The Sword of Shannara som "this war crime of a novel"... :lol:
margl skrev:Jag känner givetvis till dessa allmäna åsikter. Faktum är att de flesta omdömen om Carter överhuvudtaget, oavsett av vilken författare och i vilket text, tycks bestå av dessa allmäna åsikter: "Bra som återutgivare, usel som skönlitterär författare". Det vore givetvis fånigt att påstå att Carter lyckades skapa något fullkomligt orginellt, han hade avsett att göra detta med sitt drömda epos Khymyrium, men av det novellfragment som finns i "Beyond the Gates of Dream" skulle detta epos om det någonsin hade blivit verklighet blivit något i särklass segdraget som enbart då och då hade lättats upp av Carters deskriptiva talang.
Carter var i stort sett en pastischör, en mycket kompetent pastischör, och jag vet inte om det är något fel med mig, men jag har en viss svaghet för pastischer (kanske för att jag skrivit några själv).
margl skrev: Personligen anser jag att berättelserna om Thongor, i alla fall den första romanen "The Wizard of Lemuria" och novellen "The City in the Jewel", är bättre än de direkta Conan-imitationer han skrev ihop med de Camp
margl skrev:(även fast novellen "The Hand of Nergal" som han skrev själv är ganska hyfsad).
margl skrev:De litterära bristerna med Carters verk hör samman vad han beundrade, det man retar sig på hos Burroughs, Lovecraft, Howard och Smith, retar man sig på i ännu högre grad på hos Carter (tex förkärleken för förbjuden och påhittad ockult litteratur som avsevärt tynger ner inledningen i "Under the Green Star").
margl skrev:Dessutom hade han den goda smaken att referera till The Sword of Shannara som "this war crime of a novel"... :lol:
Carter älskade som sagt så gott som varje gren av fantastisk litteratur, hans "Imaginary Worlds" lär vara en enda lång hyllning till enskilda författare, så när han fattade antipati till ett författarskap så var det något han verkligen inte gillade.
Martin Andersson skrev:Problemet med pastischer är att de är just det: efterapningar. De kommer alltid att dömas efter originalet, och de gör sannerligen inget för författarens litterära rykte. De kan nog t. o. m. skada detta rykte.
Fast inledningen är ju skriven av Robert E. Howard.
margl skrev:bla sa han att Lovecraft skrev dunsanyansk fantasy innan han läst Dunsany eftersom han läst vissa av Poes noveller, tex "Shadow-A Parable", som hade dunsanyanska drag. Även om jag betvivlar att så är fallet så kan jag faktiskt, efter att ha läst Poes noveller, förstå hur Carter kunde göra det antagandet.
margl skrev:Fast inledningen är ju skriven av Robert E. Howard.
Enligt Carter 100 ord och inga anteckningar om fortsättningen.
Martin Andersson skrev: Och jag har läst The Xothic Legend Cycle som samlar många av hans Cthulhu Mythos-noveller och fann den kompetent men inte enastående. Dessutom har jag läst hans pastischer på Clark Ashton Smith, som tyvärr är ganska klumpiga men som ibland ändå kommer i närheten av Smiths eleganta ironi
margl skrev:Den enda av Smithpastischerna jag läst är "The Scroll of Morloc". Vad heter de andra?
margl skrev:Har du förresten läst några av sammanställningarna han gjort av Smiths noveller? Själv är jag stolt ägare av "Poseidonis".
Martin Andersson skrev: De finns i The Book of Eibon.
Nej, fast jag har Xiccarph stående i bokhyllan
john-henri skrev:Den enda av Carters serier jag lyckats förmå mig att läsa, och med synnerligen blandade känslor, är hans Leigh Brackett-pastisch, den som han kallade "The Mysteries of Mars" och som består av de fyra romanerna The Valley Where Time Stood Still (1974), The City Outside the World (1977), Down to a Sunless Sea (1984) och The Man Who Loved Mars (1973).
Problemet här är ju det som konstant vidlåder Carter, tycker jag: han har inget språköra. Pastischerna är ibland mycket nära, för att sedan kollapsa totalt när han väljer absolut fel ord, absolut fel ton.
Jag beklagar, men snällare än så klarar jag inte av att vara mot honom som kritiker eller som författare.
john-henri skrev:Läste mycket gjorde han, och jag har i min tur läst hans böcker om Tolkien, om Lovecraft och "Imaginary Worlds" om fantasy i allmänhet. Men inte heller här har han egentligen något av intresse att säga. Han stannar helt och hållet på ytan, är totalt okritisk och tycks uppfatta allt han läser helt och hållet bokstavligt; kommer han någon gång på någon enstaka symbol stoltserar han med det som om det vore en häpnadsväckande insikt. Jag beklagar, men snällare än så klarar jag inte av att vara mot honom som kritiker eller som författare.
Återgå till Författare och böcker
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare