Martin A kommenterar Heaven's Reach - spoilervarning!

[Rymd-Olov]

Själv läser jag Heaven's Reach av David Brin, sista delen i den nyare Uplift-trilogin. Ska medge att jag började läsa den trilogin bara för att få reda på hur det går för delfinerna från Startide Rising. Lika bra som den sistnämnda är inte trilogin, men den börjar artar sig något. Eftersom man får följa en massa olika karaktärer blir det lite som att läsa en massa olika historier, varav en är riktigt bra, en riktigt dålig och irriterande och resten okej.

Säg till när du har läst ut den, för jag har några kommentarer som tyvärr är väldigt spoilerfyllda.

Nu är jag klar!

[Martin Andersson]

Själv läser jag Heaven's Reach av David Brin, sista delen i den nyare Uplift-trilogin. Ska medge att jag började läsa den trilogin bara för att få reda på hur det går för delfinerna från Startide Rising. Lika bra som den sistnämnda är inte trilogin, men den börjar artar sig något. Eftersom man får följa en massa olika karaktärer blir det lite som att läsa en massa olika historier, varav en är riktigt bra, en riktigt dålig och irriterande och resten okej.

Säg till när du har läst ut den, för jag har några kommentarer som tyvärr är väldigt spoilerfyllda.

Nu är jag klar!

Oj, egen tråd och allting...
Jo, jag tänkte bara ventilera min frustration över slutet, där kapten Creideiki skymtar förbi som allra hastigast. Vad har egentligen hänt med gänget som blev lämnade kvar med Streakers rymdfärja efter det att Streaker lämnade Kithrup hals över huvud? Jag hoppades man skulle få svar på det, men det hänger fortfarande -- 24 år efter Startide Rising -- i luften. Brin har lovat att berätta fortsättningen, men nu för tiden verkar han bara blogga -- han har knappt gett ut någonting på flera år.

Men det är onekligen förbaskat bra böcker. :D

[Rymd-Olov]

I efterordet till min upplaga av Heaven's Reach har Brin skrivit något i stil med "Ja, jag ville ju aldrig skriva en hel trilogi, men det växte mig över huvudet och, ja, ni vet, ursäkta, ursäkta..." och jag antar att utdragenheten bl a beror på att han lät den nya trilogin utspela sig på en helt ny planet och därmed kände sig tvungen att presentera bakgrunden till kulturen där, vilket ledde till att ett helt nytt galleri av personer kom in i handlingen och sen rullade det bara på.

Men beskrivningen av kulturen på Jijo var mycket av behållningen med den här trilogin, så det kanske är fånigt att klaga för mycket på det. Dock tycker jag att hela kärlek-börjar-ofta-med-bråkhistorien mellan Rety och Dwer kändes banal och uttjatad.

Dessutom tror jag att kanske 100-200 sidor ur hela trilogin kunnat skäras bort om inte Brin känt sig tvungen att lägga in småresuméer av typen "i det kala månljuset kunde hon inte låta bli att tänka på att det bara var några veckor sen Jijo invaderades ... varpå hon ... vilket ledde till ... och sen (osv i flera sidor)".

Jag hoppas också på en fortsättning. De två sällskapen från Kithrup och nyfikenheten på deras vidare öden var vad som fick mig att fortsätta läsa. Men i nästa del (om den kommer) kommer Brin att kunna introducera en hel jämra galax, så nu lär det inte räcka med bara en trilogi...