Pelotard skrev:Hm, man undrar vad karln gör med ett uttalande som detta, och resonemangen runt omkring:
"All knowledge about the world comes from the world itself. Before a child can distinguish objects, he must first perceive them, which is the axiomatic concept existence, followed by grasping the next axiom, identity."
De senaste tjugo-trettio åren har man ju kunnat visa att en hel del saker är "hårdkodade" i den mänskliga hjärnan - även nyfödda väntar sig att överdelen på en pinne ska sitta ihop med underdelen även om mitten är dold för dem, vi imiterar ansiktuttryck från födseln vilket visar att vi är födda med igenkänningsrutiner för ansikten (och dessutom med ett begrepp om hur vi själva ser ut), osv. Samt dessutom att något som särskiljer människan från andra primater är just den ovanligt utvecklade förmågan till altruism och samarbete.
Men har man en filosofi från trettiotalet kanske man inte tar så hårt på de senaste rönen?
Det du citerar är mycket riktigt en ogenomtänkt floskel hämtad ordagrant från Ayn Rand.
Förutom din invändning så kan man ju konstatera att Ayn Rand trots sin teori om att det mänskliga medvetandet vid födseln är tabula rasa tydligen ansåg att sagda medvetande redan vet vad "begrepp" ("concepts") är för något och att samma mänskliga medvetande så att säga vet precis hur det ska skilja på olika "föremål" ("objects") och därför dela upp världen på precis samma sätt som alla andra människor gör.
Poängen är att det här synsättet redan på Ayn Rands tid var lika föråldrat och primitivt som den ptolemaiska världsbilden. Det hon kom med var ju inte någonting nytt, bara någonting som av goda skäl förkastats någon gång strax efter Aristoteles, som dock var den enda filosof hon själv läste och med förbluffande omsorg grundligt missförstod.
Hennes utläggningar om Aristoteles är förresten riktigt, riktigt lajbans för den som faktiskt har läst Aristoteles. Men det kan vi ta en annan dag, för jag har för mycket jobb i dag.
Men man kan lätt få intryck av att Ayn Rand hade läst Aristoteles i någon politiskt korrekt, tillrättalagd översättning i sitt hemland, det sovjetiska Ryssland. Så var inte fallet dock, hon hade läst honom i vederhäftig engelsk översättning, men helt enkelt inte begripit ett enda dugg.
Hon slår mig uppriktigt sagt som en av de dummaste (och obehagligaste, för den delen) människor i världshistorien som lyckats skriva och få ut böcker, så detta senare är ändå anmärkningsvärt.
Kör hårt,
Sherrifen