Sida 2 av 2

InläggPostat: sön 28 jan 2007, 18:53
av Skäggmonstret
OsloPC skrev:Det er kanskje også derfor jeg -- som har lest veldig mye bok-SF, syntes Matrix-filmene hadde noe av et gjesp over seg, mens endel yngre mediafans her i Oslo hadde mer en "åsså vet man lissom ikke at det er virkeligheten åsså har de kule lærfrakker lissom"-tilnærming... :D


Matrix (första filmen) hade ju sina nyskapande specialeffekter som gjorde den sevärd (sorry Sheriffen). Men det här med att göra batterier av människor kändes som en av filmhistoriens mindre lyckade sf-idéer.

InläggPostat: mån 29 jan 2007, 00:35
av tompe
Sheriffen skrev:
Skäggmonstret skrev:
Sheriffen skrev:Fast det gör hon ju inte. Hon förklarar det för publiken.


Men om man är specialintresserad finner man filmen ungefär lika djup som en vattenpöl, och det finns inget annat intellektuellt godis (eller actionröj) i påsen att kompensera med.


En invändning som jag tycker skjuter förbi målet. Om det är djuplodande filosofi man vill ha, bör man läsa och/eller med andra intresserade diskutera djuplodande filosofi.


Jag håller med om att invändningen var dålig. Nu minns jag inte exakt scenen men menar du verkligen att det är OK i en film om en karaktär säger något till en annan som ej är motiverat av karaktärernas bakgrund och situation utan som endast är motiverat av att man behövde säga något till publiken?

Jag kan inte med onaturligt talande till publiken i filmer och TV-serier så därför finner jag det konstigt att du verkar ha en mer förlåtande attityd.

InläggPostat: mån 29 jan 2007, 00:40
av Sheriffen
tompe skrev:
Sheriffen skrev:
Skäggmonstret skrev:
Sheriffen skrev:Fast det gör hon ju inte. Hon förklarar det för publiken.


Men om man är specialintresserad finner man filmen ungefär lika djup som en vattenpöl, och det finns inget annat intellektuellt godis (eller actionröj) i påsen att kompensera med.


En invändning som jag tycker skjuter förbi målet. Om det är djuplodande filosofi man vill ha, bör man läsa och/eller med andra intresserade diskutera djuplodande filosofi.


Jag håller med om att invändningen var dålig. Nu minns jag inte exakt scenen men menar du verkligen att det är OK i en film om en karaktär säger något till en annan som ej är motiverat av karaktärernas bakgrund och situation utan som endast är motiverat av att man behövde säga något till publiken?

Jag kan inte med onaturligt talande till publiken i filmer och TV-serier så därför finner jag det konstigt att du verkar ha en mer förlåtande attityd.


Det rörde sig om scenen där Jodie Foster förklarar vad Ockhams rakkniv är för något.

Men den typen av information till tittaren/läsaren förekommer faktiskt hela tiden i filmer och böcker. Tänk efter - är det inte i själva verket så att skicklig dialog innehåller information som inte bara för handlingen framåt, utan även är nödvändig för att förstå den? Och det finns väl inget som säger att replikerna inte dessutom kan vara motiverade av rollfigurernas bakgrund och den förhandenvarande situationen? Här föreligger knappast någon motsägelse.

Kör hårt,
Sheriffen

InläggPostat: mån 29 jan 2007, 00:47
av tompe
Sheriffen skrev:Men den typen av information till tittaren/läsaren förekommer faktiskt hela tiden i filmer och böcker. Tänk efter - är det inte i själva verket så att skicklig dialog innehåller information som inte bara för handlingen framåt, utan även är nödvändig för att förstå den? Och det finns väl inget som säger att replikerna inte dessutom kan vara motiverade av rollfigurernas bakgrund och den förhandenvarande situationen? Här föreligger knappast någon motsägelse.


Givetvis. Men det konstiga var att i detta fall så var det inte motiverat och du tyckte ändå det var OK. Den person hon pratade med måste ha känt till Occams razor med tanke på hans utbildning osv.

Typexemplet på denna typ av dåligheter är till exempel deckare då de förklarar vad de gör genom att säga välkända saker till kollegor precis som om kollegorna inte kände till det. Välgjorde deckare (som The Closer till exempel) får fram samma information i dialog som är trovärdig.

InläggPostat: mån 29 jan 2007, 00:50
av tompe
Skäggmonstret skrev:Matrix (första filmen) hade ju sina nyskapande specialeffekter som gjorde den sevärd (sorry Sheriffen). Men det här med att göra batterier av människor kändes som en av filmhistoriens mindre lyckade sf-idéer.


Fast specialeffekterna förstördes av en total brist på humor och den kassa dialogen med sin pseudo-filosofi. Batterislutet kom väl till på grund av att testpublik inte förstod det första slutet så denna dålighet kan man svälja om filmen i övrigt varit bra.

InläggPostat: mån 29 jan 2007, 19:02
av Skäggmonstret
tompe skrev:Batterislutet kom väl till på grund av att testpublik inte förstod det första slutet så denna dålighet kan man svälja om filmen i övrigt varit bra.


Jag tycker inte att man bör svälja det bara för att folk är korkade (om det nu var det som var felet), men jag sväljer det i det här fallet, eftersom det finns annat bra som kompenserar.

Sheriffen skrev:En invändning som jag tycker skjuter förbi målet. Om det är djuplodande filosofi man vill ha, bör man läsa och/eller med andra intresserade diskutera djuplodande filosofi. Om man letar efter djuplodande filosofi i vad som inte är en undervisnings- utan en underhållningsfilm är man fel ute - man ställer ett orimligt krav. Science fiction är inte filosofi och science fiction är inte vetenskap. Science fiction är science fiction. Så varför kräva av den att den ska vara något den inte är...?


Jag förstår mig inte på den här invändningen på min invändning. Vad är det jag ska få ut av att se den här filmen? Det går inte att locka mig med skevt presenterad gymnasiefilosofi, så filmen måste ju innehålla något annat istället. Om den hade haft någon pampig sense of wonder-effekt i övrigt, ball plot eller spektakulära specialeffekter (yay), så hade det kanske fungerat. Jag har inget emot att andra gillar den. Kul för er. Men för mig är den bara en gäspning.

InläggPostat: mån 29 jan 2007, 20:59
av Sheriffen
Skäggmonstret skrev:
tompe skrev:Batterislutet kom väl till på grund av att testpublik inte förstod det första slutet så denna dålighet kan man svälja om filmen i övrigt varit bra.


Jag tycker inte att man bör svälja det bara för att folk är korkade (om det nu var det som var felet), men jag sväljer det i det här fallet, eftersom det finns annat bra som kompenserar.

Sheriffen skrev:En invändning som jag tycker skjuter förbi målet. Om det är djuplodande filosofi man vill ha, bör man läsa och/eller med andra intresserade diskutera djuplodande filosofi. Om man letar efter djuplodande filosofi i vad som inte är en undervisnings- utan en underhållningsfilm är man fel ute - man ställer ett orimligt krav. Science fiction är inte filosofi och science fiction är inte vetenskap. Science fiction är science fiction. Så varför kräva av den att den ska vara något den inte är...?


Jag förstår mig inte på den här invändningen på min invändning. Vad är det jag ska få ut av att se den här filmen? Det går inte att locka mig med skevt presenterad gymnasiefilosofi, så filmen måste ju innehålla något annat istället. Om den hade haft någon pampig sense of wonder-effekt i övrigt, ball plot eller spektakulära specialeffekter (yay), så hade det kanske fungerat. Jag har inget emot att andra gillar den. Kul för er. Men för mig är den bara en gäspning.


Själv tycker jag att det var en rätt ball och rätt trolig idé att vi vid den första kontakten med utomjordingar får oss tillsända Hitlers officiella öppningstal vid Olympiaden i Berlin 1936. Hade du tänkt på den omständigheten tidigare, alltså?

Jag tycker också att det var en i sammanhanget rätt ovanlig omständighet att utomjordingarna träffade oss genom att omsorgsfullt låta forsla dit en av oss, visa en minimal och för hennes sinnens skull förvrängd bild av sin värld, och sedan skicka tillbaka henne utan en gnutta bevis på att hon företagit resan. Du hade alltså redan funderat på att det kan bli så det går till...?

Jag tycker också att den här filmen uppvisar ett mycket trovärdigt spektrum av mänskliga reaktioner på det första mötet med utomjordingar - alltifrån dem som gripits av omvälvande, svindlande förundran (bland dem skulle jag befinna mig) till bigotta fanatiker som bara ser alltsammans som ett hot till professionella men trångsynta statstjänstemän som inte förmår se någonting bortom gränsen för rikets säkerhet till korrumperade vetenskapsmän som gärna snor åt sig äran när ett projekt de velat lägga ned helt plötsligt blir historiens största sensation. Kan du räkna upp väldigt många andra science fiction-filmer med mer trovärdigt porträtterade, mänskliga reaktioner på vårt första möte med utomjordingar?

Och så vidare. Listan kan göras längre.

Letar du däremot efter djuplodande filosofi, så finner du förstås skev gymnasiefilosofi. Fast det är ju som att leta efter brinnande vedträn på havets botten. Du letar på fel ställe.

Kör hårt,
Sheriffen

InläggPostat: tis 19 jun 2007, 14:37
av supernaut
Matrix är den enda film jag nånsin blivit så förbannad på att jag gått ut. Jag tyckte Contact var beklämmande halvtråkig, men med en sådan sprudlande entusiasm som särskilt Sheriffens får man ju lust att försöka se den igen. Och - för att öka min allmänbildning - vad är en laerfrakk?

InläggPostat: tis 19 jun 2007, 15:07
av jophan
supernaut skrev:vad är en laerfrakk?

Läderrock, skulle jag gissa.

InläggPostat: ons 20 jun 2007, 03:52
av Sheriffen
supernaut skrev:Matrix är den enda film jag nånsin blivit så förbannad på att jag gått ut. Jag tyckte Contact var beklämmande halvtråkig, men med en sådan sprudlande entusiasm som särskilt Sheriffens får man ju lust att försöka se den igen. Och - för att öka min allmänbildning - vad är en laerfrakk?


Jag förstår reaktionen på Matrix, men lyckades ändå se den till slut. Fast Contact tycker jag faktiskt att du ska ge ett nytt försök, just för att den är så ovanlig för att vara en science fiction-film. Idéinnehåll i stället för specialeffekter. Och lysande skådespeleri av Jodie Foster. Som sagt.

Kör hårt,
Sheriffen